om jord l. sten l. trä l. svamp o. d.: försedd med porer l. hål l. öppningar genom vilka vätska l. gas l. luft o. d. kan tränga igenom (jfr POR 1); hålig, pipig; lucker; äv.: svampartad. Palmchron SundhSp. 68 (1642). Den besta af dem är den slags jord, som är svart, fet, poreus och temmeligen hophållande. Serenius EngÅkerm. 111 (1727). Isen var .. porös som en svamp. Hedin GmAs. 1: 283 (1898). Den .. gamle postmästaren med plommonnäsa och spår af tusen toddar i sitt poröst fläskiga anlete. Engström 2Bok 5 (1909).
Ssg: PORÖS-BRÄND, p. adj. om tegel l. glas o. d.: som blivit porös gm bränning. Fornv. 1906, s. 285.
Avledn.: PORÖSHET, r. l. f. (mera tillf.) porositet. SoS 1916, s. 55. —
PORÖSITET, se porositet.
SAOB ︎︎︎ Spalt P 1525 band 20, 1953
︎ ︎ ︎
follow on bandcamp
2. rå
DURATION 1:00
24BIT/96Hz
MP3V0/MP3320/FLAC/AAC/OggVorbis/ALAC/WAV/AIFF
2021.03.02
1) (†) blottad, bar o. d.a) om kött: som icke är täckt av (på normalt sätt bildad) hud, som ligger blottad l. bar, blodig l. dyl. Råått köt är j sårena. 3Mos. 13: 10 (Bib. 1541; ännu i öv. 1864; Bib. 1917: svallkött). Därs. 16.b) om kroppsdel: oklädd, ohöljd. Vtur slarfvor fram rå buken titta tör. Kolmodin QvSp. 1: 108 (1732). särsk. bildl. En smak, som, utvalt fin, sig sielf granlaga pröfvar, / At ingen tanka rå ell’ oklädd röjas må. Nordenflycht QT 1748—50, s. 81; jfr 7, 8.2) om ämne, material, vara, föremål o. d., särsk. ämne osv. avsett för viss användning: som befinner sig i det tillstånd som ngt har, då det kommer direkt från naturen (i sitt rena naturtillstånd); som icke alls l. bl. ofullständigt beretts l. bearbetats l. behandlats l. undergått den speciella (i olika fall växlande) procedur som kräves för att ämnet osv. skall vara färdigt för avsedd användning; som utgör en ren, oförädlad naturprodukt; jfr 3.